Körjournal: vad Skatteverket kräver 2026

Rekommenderat innehåll – inte en fastställd blankett

Det första som behöver redas ut är vad som egentligen är ett krav. Det finns ingen bestämmelse som säger att körjournalen ska föras på en särskild blankett, i ett särskilt program eller i ett visst filformat. Skatteverket beskriver i stället vilka uppgifter en körjournal bör innehålla för att kunna användas som bevisning. Det är rekommendationer, inte lagkrav på en viss form.

Den praktiska konsekvensen är dubbel. Du är fri att föra journalen i ett block, i ett kalkylark eller i ett system. Men du kan inte luta dig mot formen: det är innehållet och tillförlitligheten som prövas. Skatteverket rekommenderar att följande finns med.

• Mätarställning vid årets början och vid årets slut
• Bilens registreringsnummer
• Vilket år journalen avser
• Datum samt mätarställning vid resans start och slut
• Antal kilometer för resan
• Start- och slutadress
• Ärendet eller syftet med resan
• Besökt plats, företag och kontaktperson
• Vem som körde
• Tankning

Mätarställningen vid årets början och slut är den uppgift som oftast saknas och som gör mest skada när den gör det. Den är avstämningspunkten: summan av de förda resorna ska kunna jämföras med bilens faktiska körning under året. En differens som inte går att förklara läses normalt som privat körning.

Ärendet är den andra svaga punkten. Ett syfte ska gå att kontrollera i efterhand mot annan dokumentation – en kund, ett ärendenummer, en faktura. Därför räcker inte ”möte” eller ”jobb”, och därför är fältet för besökt företag och kontaktperson viktigare än det ser ut. En färdig struktur för alla fälten finns i vår körjournalsmall.

Ringa privat användning: 10 tillfällen och 100 mil

Den mest missförstådda gränsen i hela ämnet. För att den privata användningen av en bil ska anses ringa krävs att den uppgår till högst 10 tillfällen och högst 100 mil under ett kalenderår. Båda gränserna gäller samtidigt, och de gäller per person.

”Samtidigt” betyder att det räcker att den ena överskrids. Tolv korta privatresor på sammanlagt två mil är inte ringa användning, eftersom antalet tillfällen passerats. En enda semesterresa på 150 mil är inte heller ringa, eftersom sträckan passerats. Att gränsen gäller per person betyder att en bil som används privat av två personer inte får dubbla utrymmet.

Resor mellan bostad och arbete är privata

Resor mellan bostaden och arbetsplatsen räknas som privata resor. Det gäller även när bilen ägs av företaget och även när du åker direkt från hemmet för att börja arbetsdagen på kontoret. Missuppfattningen är vanlig och konsekvensen är stor: med daglig pendling är utrymmet för ringa privat användning förbrukat inom ett par veckor.

Sätt därför rutinen innan året börjar och se till att journalen faktiskt har en kolumn för klassningen tjänst eller privat. Klassningen ska följa hur resan gjordes, inte vad som hade varit önskvärt i efterhand.

Dispositionsrätt och presumtionen om privat körning

Har du dispositionsrätt till bilen – det vill säga möjlighet att använda den privat – presumeras att den också används privat. Presumtionen framgår av rättspraxis, bland annat RÅ 2001 ref. 22 och RÅ 2010:30, och den flyttar bevisbördan. Det är inte Skatteverket som ska visa att du kört privat; det är du som ska göra sannolikt att den privata körningen varit ringa eller inte förekommit.

Praktiskt är det svårt att göra sannolikt utan löpande dokumentation. En journal som förs resa för resa, med mätarställningar som går att stämma av, är det starkaste underlaget som finns i den här typen av diskussion. En efterhandssammanställning med runda siffror och upprepade ärendetexter är det svagaste. Situationen är särskilt känslig för delägare i fåmansbolag, där bilen står nära hushållet.

3 000-milsregeln: förmånsvärdet sätts till 75 procent

Kör du minst 3 000 tjänstemil med förmånsbilen under ett kalenderår sätts förmånsvärdet till 75 procent av det ordinarie värdet. Regeln är den vanligaste ekonomiska anledningen till att en förare börjar föra journal på riktigt, och den som ställer högst krav på att varje enskild tjänsteresa faktiskt kommer med.

Räkna baklänges: 3 000 mil är i storleksordningen 12 mil per arbetsdag under ett år. Det är ingen extrem körning för en säljare eller servicetekniker – men gränsen är absolut, och saknade resor är resor som inte räknas. Det är också här journalens tillförlitlighet prövas hårdast, eftersom nedsättningen bygger på ett tröskelvärde.

Förmånsvärde och prisbasbelopp 2026

Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor. För bilar som är skattepliktiga från och med den 1 juli 2021 beräknas förmånsvärdet som 0,29 × prisbasbeloppet + 2,785 procent av nybilspriset + 13 procent av nybilspriset + fordonsskatt.

Cartracker har en längre genomgång av beräkningen i sin artikel om förmånsvärde för bil 2026.

Skattefri milersättning 2026

Ersättning per mil för körning i tjänsten kan betalas skattefritt upp till följande belopp för 2026:

• Egen bil i tjänsten: 25 kronor per mil
• Förmånsbil: 12 kronor per mil
• Helt eldriven förmånsbil: 9,50 kronor per mil

Den skattefria delen förutsätter att milen verkligen är körda i tjänsten, och det är reseunderlaget som visar det. Saknas underlag riskerar ersättningen att behandlas som lön, med skatt och arbetsgivaravgifter som följd. Cartracker har samlat de praktiska frågorna om ersättningen på sin sida om milersättning.

Arkivering, efterbeskattning och skattetillägg

Körjournalen är räkenskapsinformation. Enligt bokföringslagen ska räkenskapsinformation sparas till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Efterbeskattning kan som huvudregel ske inom sex år. Det är därför frågan om dataexport är en skattefråga och inte bara en IT-fråga: journalen ska gå att ta fram långt efter att ett systemavtal avslutats.

Blir det fel kan skattetillägg tillkomma: 40 procent vid inkomstskatt och 20 procent när det gäller arbetsgivaravgifter med mera. Tillägget beräknas på den undandragna skatten och läggs till den skatt som ändå ska betalas.

Myten om ”godkänd av Skatteverket”

Skatteverket godkänner eller certifierar inte enskilda körjournalsprogram. Det finns ingen lista över godkända appar, ingen myndighetsstämpel att söka och ingen produkt som genom sitt varumärke gör en journal giltig. Det som avgör är innehållet i journalen och hur tillförlitlig dokumentationen är.

Formuleringen förekommer ändå i marknadsföring, och den bör läsas som ett säljargument. Vänd i stället på frågan: innehåller lösningen de uppgifter Skatteverket rekommenderar, registreras resorna löpande, och går historiken att ta fram i efterhand utan efterhandsredigeringar som inte loggas? Då är det innehållet som bär, inte ett påstått godkännande.

Vanliga frågor

Måste körjournalen se ut på ett särskilt sätt?

Nej. Skatteverket kräver ingen särskild blankett, inget särskilt program och inget särskilt filformat. Myndigheten rekommenderar däremot vilka uppgifter journalen bör innehålla, och det är innehållet och tillförlitligheten som avgör om den håller vid en granskning.

Vad innebär ringa privat användning i praktiken?

Högst 10 tillfällen och högst 100 mil under ett kalenderår. Båda gränserna gäller samtidigt och per person. Elva korta privata resor är alltså inte längre ringa användning, även om den sammanlagda sträckan är mycket kort.

Hur får jag ned förmånsvärdet med tjänstekörning?

Kör du minst 3 000 tjänstemil under ett kalenderår med förmånsbilen sätts förmånsvärdet till 75 procent av det ordinarie värdet. Det är körjournalen som visar att milen faktiskt är körda i tjänsten.

Vad är skattefri milersättning 2026?

För egen bil i tjänsten 25 kronor per mil. För förmånsbil 12 kronor per mil, och för helt eldriven förmånsbil 9,50 kronor per mil.

Finns det körjournalsprogram som är godkända av Skatteverket?

Nej. Skatteverket godkänner eller certifierar inte enskilda körjournalsprogram. Det som avgör är innehållet i journalen, inte vilken leverantör som levererat verktyget.

Hur länge ska körjournalen sparas?

Körjournalen är räkenskapsinformation och ska enligt bokföringslagen sparas till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Efterbeskattning kan som huvudregel ske inom sex år.